K2-rapporter

Denna rapport ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet ”Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling”. Storstadsregionerna utgör de platser där kollektivtrafiken fungerar som bäst, samtidigt som det är i storstadsregionerna som mål ställs mot varandra; konflikter uppstår mellan prioriteringar med avseende på olika befolkningsgrupper, med avseende på ekonomiska kontra miljömässiga mål och med avseende på naturresurser kontra förtätning av den byggda miljön. Storstadsregionerna utgör en intressant miljö för att utforska hur kollektivtrafiken värderas och planeras eftersom det är i dessa regioner de mest komplexa systemen och de nyaste satsningarna finns. Baserat på en intervjustudie i Malmö stad, är syftet med rapporten att analysera hur planerare förstår och värderar kollektivtrafikens bidrag till stadsutveckling.

This study is the second part of the larger project Incentives and Evaluation for Improved
Public Transport. The study has been conducted in cooperation with VTI with funding
from K2, Sweden's national centre for research and education on public transport.
Analyses are conducted by Kristine Wika Haraldsen and Bård Norheim. Andreas Vigren
has provided data and contract descriptions and, together with Roger Pyddoke, Karin
Brundell-Freij and Harald Høyem, contributed useful comments.

I den här rapporten beskrivs, på ett övergripande sätt, forskningsresultat som producerats inom K2 under perioden 2015 till och med sommaren 2018. Rapporten fokuserar på kunskap som bedöms vara
särskilt relevant för kollektivtrafikens aktörer.

Denna rapport är ett resultat från forskningsprojektet Energieffektivisering genom minskad biltrafik i städer: policy, process och institutioner. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Målet med projektet är att bidra till energieffektiviseringen av transportsystemet genom att utveckla kunskap om metoder och arbetssätt för minskad biltrafik i kommuner. Projektet syftar också till kunskapsspridningen om dessa metoder. Många kommuner och regioner har som målsättning att öka kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. Åtgärder som minskar bilresandet ökar möjligheten att nå dessa målsättningar.

Denna studie är ett led i att undersöka säker mobilitet för äldre. Vilka förutsättningar behöver vi i samhället för att kunna säkerställa en säker mobilitet för äldre? Bilen är för många förstahandsvalet för transport. Alla kan dock inte köra och klimat- och hälsomålen stöttar inte heller att alla ska köra i egen bil. Fokus i denna studie är att undersöka hur seniorkortet kan vara ett komplement till äldres hållbara resande, både med avseende på miljö och hälsa.

When exploring preferences of existing and potential public transport passengers, it is relevant to acknowledge differences between different geographic scales: local, regional and interregional. However, the boundaries between these categories remain unclear. Some previous attempts have been made to define regional travel – and hence local and interregional travel – but the resulting definitions are somewhat vague and use diverse sets of metrics. In order to sort the terms, this paper aims to explore the perception of the concept regional travel through a survey among public transport professionals. In total, 290 completed questionnaires were collected. All continents are represented in the survey, but with a strong concentration of responses in North America and Europe. The results emphasise the importance of maintaining a distinction between functionality and technology, meaning that factors such as vehicle type or speed should not be included in the definition. Instead, the survey indicates a clear preference for either an administrative or a functional definition, depending on the purpose. The functional definition is argued to best fit the purpose of exploring passengers’ preferences, and hence the following working definition of regional public transport can be adopted: Regional public transport targets passengers travelling between separate urban areas or to rural areas, and a majority of the trips are made on a regular basis (daily to weekly in general).

Denna rapport handlar om vad Sveriges kommuner gör för att främja kollektivtrafikresandet. Trots att kommunerna oftast inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken spelar de en helt central roll genom att ha ansvar för andra områden med stor påverkan för kollektivtrafikens attraktivitet. Därmed är kommunernas arbete av stor vikt för en omställning till ett mer hållbart transportsystem. Genom fysisk planering och trafikplanering spelar kommuner exempelvis en viktig roll när det gäller att skapa långsiktiga förutsättningar för ökat resande med kollektivtrafiken. I många fall är även kommunerna stora arbetsgivare vilket innebär att de som kan ha möjlighet att påverka sina anställdas resvanor. Kommuner spelar även en viktig roll när det gäller åtgärder som påverkar användningen av bilar, exempelvis parkering och andra typer av åtgärder såsom omfördelning av trafikytor.

Rapporten sammanfattar forskningsprojektet "Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling" i syfte att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas.

Stads- och trafikplanering är komplext och cyklingen har generellt sett minskat i Sverige och svenska städer trots målsättningar och ambitioner om motsatsen. En möjlig orsak till detta är att det dels är svårt att skapa sig en samlad överblick över vilka faktorer som påverkar valet att cykla, dels är svårt att skapa sig en samlad överblick över hur dessa faktorer ser ut i en specifik stad. En modell för analys av geografisk tillgänglighet för cykling i städer kan vara ett stöd för att åstadkomma denna överblick och därmed för att identifiera de faktorer som är kritiska för valet att cykla.

Denna studie har fokuserat på betydelsen av den fysiska utformningen av städer samt stads- och trafikmiljön för cykling i städer. Syftet med studien har varit att undersöka hur och i vilken omfattning geografisk tillgänglighet och andra fysiska faktorer kan ingå i en modell för beräkning av geografisk tillgänglighet för cykling i städer. Modellutveckling har skett genom en fallstudie, det vill säga genom att utveckla en GIS-modell som beskriver geografisk tillgänglighet för cykling, samt genom att tillämpa modellen i sju städer.