K2-rapporter

Föreliggande text är ett teoretiskt ramverk som är framtaget med syftet att generera kunskap om och policyrekommendationer för institutionella ramverk som främjar integrerade mobilitetstjänster (IMS Integrated Mobility Services). Integrerade mobilitetstjänster är tjänster där resenärens transportbehov uppfylls av en tjänst som kopplar ihop och integrerar olika (privata och offentliga) mobilitetstjänster genom tillhandahållandet av ett gemensamt gränssnitt. Den här typen av tjänster är under utarbetning i flera städer globalt, och vi intresserar oss för hur institutioner kan möjliggöra men också hindra dess realisering.

De miljöproblem som världen står inför idag har ökat medvetenheten om olika transportalternativ och deras respektive konsekvenser. I samband med detta ses kollektivtrafiken ofta som ett viktigt verktyg för att uppnå ökad hållbarhet. Kollektivtrafiken måste dock vara både tillgänglig och pålitlig för att människor ska välja bort den egna bilen som transportmedel till förmån för kollektivtrafiken. Så är inte alltid fallet idag. Den här rapporten undersöker vilken information och kommunikation som saknas under en störning i kollektivtrafiken i södra Sverige. Undersökningen innehåller intervjuer med de berörda aktörerna, litteraturstudier och analys. Både aktörernas och resenärernas perspektiv beaktas. Utifrån resultatet av undersökningen presenteras och diskuteras även ett antal potentiella lösningar. Framförallt föreslås ett incheckningssystem för resenärer och ett, för alla aktörer inom kollektivtrafiken i regionen, gemensamt informationssystem. Incheckningssystemet skulle möjliggöra bättre information och tjänster till resenärerna alltmedan det gemensamma informationssystemet skulle möjliggöra mer effektiv informationsdelning mellan aktörerna.

Sverige satsar för närvarande stora ekonomiska, tekniska och organisatoriska resurser på utbyggnad av höghastighetståg (så kallat ”high speed rail”, HSR). Satsningen på HSR utgör den största infrastrukturella investeringen i Sverige i modern tid och förväntas få stor inverkan på – bland mycket annat – stads- och bebyggelseplanering, urban och regional utveckling och utveckling av arbetsmarknadsregioner. En viktig slutsats är att en välfungerande integrering mellan HSR och lokal och regional kollektivtrafik är avgörande för utsikterna att uppnå positiva effekter av HSR-satsningar på lokal och regional nivå.

Denna rapport ämnar ge en beskrivning av vilken roll och vilka värden som beslutsfattare i regioner och kommuner tillmäter kollektivtrafiken i Sverige och vad denna förväntas att bidra med på den lokala samhällsnivån. Ambitionen är att studera detta över tid. Styrdokument i form av budgetar, landstingsplaner, visioner, med mera (dvs. de främsta styrdokumenten) har insamlats från 15 landsting/regioner och 27 kommuner från tre perioder, främst 2008, 2011 och 2015. En kvalitativ innehållsanalys har utförts. Kollektivtrafiken beskrivs till stor del som ett medel för att nå andra samhällsmål och som ett redskap för att nå attraktivitet och regional utveckling. Stort fokus ligger vid kollektivtrafikens betydelse för den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. I den mån kollektivtrafiken nämns, så beskrivs den enbart utifrån positiva ordalag och vissa organisationer beskriver den som vital för hela regionens/kommunens existens, medan andra inte nämner den alls. Det finns således stora skillnader i den mån man behandlar kollektivtrafiken i materialet.

Rapporten presenterar en kartläggning av satsningar på elbuss i svenska och europeiska städer. Genomgången visar på stor bredd för elbussprojekten i Sverige och Europa. Det finns dock vissa gemensamma nämnare. Kommuner och regioner är den aktör som är mest aktiv och främst driver fram elbussprojekten. Ett stort antal busstillverkare är med och levererar elbussar, medan bussoperatörer inte är lika aktiva. Elbussatsningar sker ofta utanför det vanliga upphandlingsförfarandet och kommun eller regioner tar vanligtvis på sig den extra finansiella risken. Det finns två olika typer av elbussprojekt: utvecklings- och demonstrationsprojekt och satsningar på elbussar som ingår i den normala verksamheten. Helektriska bussar är vanligare än laddhybrider. I Sverige är den vanligaste lösningen att ladda i depå. I Europa finns större bredd vad gäller laddningslösningar.

Rapporten beskriver utvecklingen av styrning och organisation av lokal och regional kollektivtrafik i Sverige sedan 1970. Statliga utredningar, propositioner och lagstiftning som berör kollektivtrafik presenteras översiktligt, tillsammans med beskrivning av ett antal strukturella förändringar i branschen från en privat kommersiell verksamhet på 1960-talet till politiskt styrd organisation och dagens situation med ökat intresse för gemensamma lösningar och nya affärsmodeller. Vidare ges exempel på de modeller, principer och diskussioner som haft inflytande på hur svensk kollektivtrafik kommit att organisera sig. Slutligen görs en internationell utblick, som också sätter in aktuell svensk utveckling i en europeisk kontext. Det framgår att liknande utvecklingstendenser sker på flera ställen, men att utvecklingen ser olika ut beroende på vilken fas i omreglering som ett land befinner sig i och den lokala institutionella kontexten. Gemensamt är dock att det finns en samsyn kring vikten av att planera för hållbara urbana transporter och kollektivtrafik som ett centralt verktyg för måluppfyllelse.

En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig komponent för att våra städer och regioner kan utvecklas på ett hållbart sätt. Ibland framförs uppfattningen att en attraktiv kollektivtrafik också bör vara billig för att så många som möjligt ska kunna resa. Samtidigt leder ökande trafikkostnader till utmaningar för kollektivtrafikmyndigheterna. Intäkterna räcker inte till för att balansera kostnaderna. Ofta uppstår då diskussioner om biljettpriserna. I den här rapporten diskuteras förutsättningarna för ett mera optimalt taxesystem baserat på ökade inslag av differentierad prissättning.

Det finns en mängd olika utvärderingsverktyg att tillämpa på kollektivtrafikåtgärder. Verktygen har olika karaktär. En del är relativt enkla att förstå, men de flesta kräver en hel del förkunskaper för att kunna tillämpas och tolkas. De svarar också på lite olika typer av frågor; allt från den ekonomiska lönsamheten till huruvida effekterna bidrar till uppställda mål. Fokus i denna rapport har varit på de viktigaste utvärderingsverktygen och deras användning, före och efter åtgärd/investering.

Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting.

This is a draft working paper, in its present form submitted to a scientific journal. We await respons from reviewers (accept / reject), and how the manuscript could be improved. Any input is therefore welcome. The basic content was also presented at Thredbo 14, held in Santiago 30 August to 3 September 2015, during Workshop 7 (Market initiative: regulatory design, implementation and performance). Thredbo is the international conference series on competition and ownership in land passenger transport.