K2-rapporter

Denna rapport redovisar resultatet av en omfattande kvalitativ intervjustudie. Resultaten redovisas deskriptivt och uttömmande, och tematisk analys har använts. Inget särskilt teoretiskt ramverk, utöver vad som är känt om styrmedels funktion och användning, har använts för att analysera och syntetisera respondenternas svar. Detta kommer att göras i en kommande vetenskaplig artikel. Intervjustudien har gjorts inom ramen för ett uppdrag av Trafikverket att kartlägga styrmedel för ökad kollektivtrafikandel av persontransporter i städer.

Syftet med denna arbetsrapport är att undersöka hur de översiktliga och strategiska målen i kollektivtrafikmyndigheters trafikförsörjningsprogram omvandlas till mål i uppdragsavtalen med trafikföretagen. Denna inventering utgör sedan en bas för en övergripande frågeställning: styr utformningen av uppdragsavtalen trafikföretagen så att de strategiska målen uppfylls? Urvalet är de tre storstadsregionerna, deras aktuella trafikförsörjningsprogram samt aktuella uppdragsavtal. Trafikförsörjningsprogrammens mål i sig värderas dock inte.

Sedan slutet av 1980-talet upphandlas merparten av den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige. Relationen mellan beställande myndighet och företagen som utför kollektivtrafiktjänsten regleras i kontrakt. Kontraktens utformning och tillämpning blir i hög grad styrande för hur trafiken fungerar och till vilken kostnad. Under senare år har nya typer av kontrakt börjat tillämpas med syftet att skapa incitament för ökat resande och högre kvalitet. Med den här rapporten vill vi på ett lättillgängligt sätt bidra till ökad kunskap om olika kontraktsformer och hur de påverkar svensk kollektivtrafik.

Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad. 

Resandestatistik av god kvalitet är av yttersta vikt för planering och uppföljning av kollektivtrafik. Den behövs även som en grund för kvalificerad kollektivtrafikplanering och ekonomisk uppföljning. Bakom rapporten står Trivector Traffic på uppdrag av K2.

Slutredovisning av forskningsprojektet Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering.

I den här rapporten författad av Erik Ronnle, forskare vid K2, diskuteras olika former av alternativ finansiering. Rapporten är en del av K2:s Outreach-serie, i vilken vi samlar kunskap på ett lättillgängligt sätt.

Denna rapport utgör en sammanfattande kunskapsöversikt av styrmedel för ökad andel kollektivtrafik av det motoriserade resandet. Den baseras på svenska och internationella studier. Rapporten visar att det finns omfattande kunskap om vad som karakteriserar attraktiv kollektivtrafik. Däremot finns det relativt få studier som analyserar effekter av styrmedel för överflyttning från bil- till kollektivtrafik. Det är ofta svårt att utläsa entydiga effekter av enskilda styrmedel. En viktig orsak är att styrmedlen sällan genomförs separat, utan som en del av en större uppsättning av styrmedel och åtgärder. Rapporten är producerad av personer verksamma inom K2 på uppdrag av Trafikverket.

När infrastruktur planeras, eller när olika styrmedel diskuteras för att påverka transporter och resande, behöver man göra prognoser för det framtida läget på kort och lång sikt. Det handlar dels om att förutspå vad som händer om man inte vidtar åtgärder, och dels vilka åtgärder och styrmedel som ger önskad effekt. På senare år har alternativa metod- och modellansatser börjat utvecklas. Detta working paper ger en översikt av olika metoder. Studien har gjorts inom ett uppdrag åt Trafikverket om hur styrmedel kan bidra till en ökad andel kollektivtrafik av resandet.

Denna fallstudie av Vancouverregionen i Kanada har gjorts inom ett uppdrag åt Trafikverket om hur styrmedel kan bidra till en ökad andel kollektivtrafik av resandet.