K2-rapporter

Syftet med detta projekt är att utveckla en modell för välfärdsutvärdering av pris- och frekvenspolitik för kollektivtrafik med buss i en mindre eller medelstora städer som hanterar både vägträngsel och trängsel i kollektivtrafiken. Modellen har anpassats till data från Uppsala. Två scenarier med marginella ökningar i frekvenser och biljettpriser utvärderas. Därefter utvärderas fyra huvudscenarier för optimala policys: priser med oförändrad turtäthet, turtätheter med oförändrade priser, priser och frekvenser samtidigt optimerade och slutligen ett scenario kallat Paretoscenariet, där frekvenser och biljettpriser optimeras förutsatt att ingen konsumentgrupp (definierad av zon, tidsperiod, ursprungsdestination par) får det sämre i termer av generaliserad reskostnad.
Resultaten tyder på att det finns stora, till synes robusta välfärdseffekter av att minska turtätheten i Uppsala, särskilt stadens yttre zon, där minskningar jämfört med nuvarande situation är ganska drastiska. Jämförelsevis är välfärdsvinsterna av att justera priserna mindre. Eftersom det blir stora fördelningseffekter i optimum scenariot är införandet av en sådan politik sannolikt kontroversiell. I Paretoscenariet uppnås emellertid nästan alla välfärdsvinster som uppnås i det optimala scenariot, medan ingen konsument i någon zon eller tidsperiod är sämre än jämfört med nuvarande policy. I detta scenario ökar det totala antalet kollektivtrafikpassagerare och utsläppen minskas jämfört med nuvarande situation.

Rapporten belyser hur småhuspriser i Västra Götaland påverkas av närheten till järnvägsstationer. Resultaten visar att närheten till tågstationer har en positiv inverkan på småhuspriserna generellt i Västra Götaland. Antalet avgångar har också en positiv inverkan på prisbilden. Samtidigt dras effekten på priserna ned om fastigheten befinner sig alltför nära stationerna, vilket kan förklaras av negativa externa effekter från järnvägen i form av exempelvis buller. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien har finansierats av Västra Götalandsregionen.

Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om faktorer som påverkar unga resenärers attityd till och upplevelse av kollektivresan. Kunskap som kan förklara varför resenären fattar sina val att resa eller inte resa kollektivt nu och i framtiden undersöktes genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 24 unga i åldern 18–20 år. Resultaten av denna studie lyfter fram behovet av att se resans innehåll och resenärens upplevelse som väsentlig. Resan kan bli värdefull istället för bortkastad tid om upplevelsen kan förbättras så att resenärerna kan koppla av och få vara ifred. Trängseln och resans ryckighet är ett problem och en sittplats behövs då man är trött, vill läsa läxor eller använda bägge händerna med mobilen. Trängseln leder också till ett respektlöst beteende mellan passagerare. Det finns risk för att ökade krav på kostnadseffektivt i kollektivtrafiken leder till ökad trängsel vilket sänker attraktiviteten i framtiden. Föraren har en viktig roll för upplevelsen av resan, de unga önskar en professionell förare som kör mjukt med ett kundorienterat bemötande. De upplever att förarens roll och befogenheter är oklara. Undersökningen gjordes under hösten 2016 och var ett samarbete med Västtrafik i Västra Götalandsregionen.

Syftet med denna studie är i första hand att redovisa beläggningsvariationer i tid och rum för att bedöma om det finns potential för att omfördela vardagsresor från de högst belagda tiderna och delsträckorna till mindre belagda. Därför har särskild vikt lagts på att identifiera beläggningsmönster under vardagar. En sådan omfördelning skulle potentiellt kunna minska kapacitetsbehoven och minska kostnaderna under högtrafik. • Rapportens slutsatser är att vardagsbeläggningarna är större på förmiddagen än eftermiddagen i riktning mot Stockholm och större på eftermiddagen än förmiddagen i riktning från Stockholm. Skälet är att det är fler arbetsresor till än från Stockholm (Mälardalsrådet och ÅF 2016). Den viktigaste slutsatsen är således att det finns betydande regelbundet återkommande beläggnings- och efterfrågevariationer. Linjerna Hallsberg till Stockholm och Västerås till Stockholm tur och retur har annorlunda beläggningsmönster jämfört med linjen Hallsberg(G) till Stockholm tur och retur, för vilken de flesta avgångar startar eller slutar i Göteborg. Ett skäl är att denna linje har många fler start- och målpunkter. Beroende på de betydande regelbundet återkommande beläggnings- och efterfrågevariationerna torde resultaten kunna användas för att bedöma om det redan med dagens prisstruktur, utan prisförändringar, finns förbättringspotential genom förändringar av avgångstider och utbud per avgång. En sådan differentiering skulle kunna innebära kapacitetsbesparingar och förbättrad företags- och samhällsekonomiskt resultat, inklusive hänsyn till resenärernas upplevelse av resans standard. Resultaten kan också användas för att analysera förändrad prisdifferentiering. Då bör variation av beläggningsgrad och av antal resor över dagen beaktas simultant. Skälet är att kapaciteten för en avgång ofta behöver dimensioneras med tanke på sammanhängande omlopp. Därför kan inte kapaciteten varieras enbart med tanke på beläggningsgrader per avgång. I en prissättningsstudie måste såväl utbud per avgång, som variation av beläggningsgrad och av antal resor över dagen beaktas simultant.

Det saknas kunskap för att kunna bedöma effekter av olika kollektivtrafikåtgärder. Det menar Trafikverket i inriktningsunderlaget inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029. Vikten av att satsa och utveckla metoder och identifiera och kvantifiera effekter av åtgärder betonas också i underlaget. Rapporten "Effekter av kollektivtrafiksatsningar" sammanfattar den kunskap som finns i Sverige och internationellt om effekter av åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik.

Ett sätt att mäta lokal utveckling är att titta på priserna på småhus. Priserna går upp i takt med bättre tillgänglighet till kollektivtrafik och annan service. Många värderar möjligheten till snabb och enkel pendling högt. I rapporten "En geografisk analys av kollektivtrafik och fastighetsmarknaden" undersöks kollektivtrafikens påverkan på lokal utveckling genom en geografisk analys av spårbunden kollektivtrafik och marknaden för småhus i Skåne under perioden 1995 till 2015.

Hur kan vi få fler att resa hållbart? En uppmärksammad strategi är integrerade mobilitetstjänster eller som det också kallas: mobilitet som tjänst. Det handlar om att kombinera en rad olika mobilitetstjänster som kollektivtrafik, bilpool, hyrcykelsystem och taxi för att erbjuda resenären ett sömlöst resande. Rapporten ”Drivers and Barriers for Integrated Mobility Services” (K2 Working Papers 2017:3) ger en överblick av litteraturen om integrerade mobilitetstjänster, med särskilt fokus på vad tidigare forskning säger om hinder och möjliggörare för dessa tjänster.

Syftet med denna studie har i första hand varit att öka förståelsen av optionsvärdet och dess betydelse för värdering av kollektivtrafik. I andra hand har vi studerat så kallade icke-användarvärden. Begreppet optionsvärde har sitt ursprung i miljöekonomin och uppstår då det råder osäkerhet om framtida konsumtion. Optionsvärdet utgör den premie individer är beredda att betala för att försäkra sig om en viss framtida konsumtion. I miljöekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att bevara naturområden och inom transportekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att hålla utbud tillgängligt.

Det finns för närvarande ytterst litet evidensbaserade rekommendationer för hur kollektivtrafikavtal bör konstrueras för att på bästa sätt ge drivkrafter för att nå målen. Denna studie har genomförts på uppdrag av Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting inom K2. Syfte med avtalen var att öka resandet med buss, kundnöjdheten och effektiviteten genom att koppla trafikoperatörens ersättning till antalet påstigande. Effektivitet tolkas här som kostnader per påstigande. Incitamentkontrakt som detta används för att stimulera operatören att i högre grad verka för ett ökat antal resande eller en ökad kvalitet. Det studerade avtalet har presterat bättre än bruttoavtalen i jämförelseområdena vad gäller kostnader per påstigande. Kundnöjdheten, som inledningsvis blev sämre, har senare blivit allt bättre. Antalet avgångar har ökat mindre. Antalet påstigande har däremot ökat i nästan samma takt som i jämförelseavtalen. De har därmed inte inneburit en större ökning av resandet vilket var ett syfte med avtalen.

Denna litteraturöversikt har genomförts inom forskningsområdet Resenärsperspektivet vid K2. Målgruppen för översikten är praktiker, planerare, utredare och forskare som arbetar med kollektivtrafik, samt alla andra som är intresserade av hur resenärerna (användare) framträder i utredning och forskning om kollektivtrafik. Översikten ligger till grund för den forskning som sker inom FOU-området Resenärsperspektivet. Det innebär att de inriktningar och den kunskap som vi beskriver i översikten är värdefulla för pågående kunskapsutveckling.