Ett motiv till att subventionera kollektivtrafiken är att förbättra transportmöjligheterna för resenärer med lägre inkomst. Ny forskning visar dock att låginkomsttagare betalar mer för sina resor med kollektivtrafiken än andra resenärer.
− Låginkomsttagare reser i större utsträckning med enkelbiljett, som i längden blir dyrare än att till exempel köpa ett månadskort, berättar K2:s Anders Bondemark som är doktorand hos Lunds universitet och Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.
Trots att kollektivtrafiken både speglar och förstärker konflikter mellan olika samhällsgrupper är socialt hållbar tillgänglighet ett relativt nytt begrepp inom transportområdet.
− Det efterfrågas kunskap om vad ett socialt perspektiv på transportplaneringen innebär och hur det praktiskt kan omsattas i åtgärder som fungerar för alla resenärer, menar K2:s Christina Lindkvist som är en av redaktörerna till den nya antologin Kollektiva resor, utmaningar försocialt hållbartillgänglighet.
K2 ger för andra gången doktorandkursen ”Kollektivtrafikforskningens kunskapsfält”. Under ungefär ett halvår får deltagarna grundläggande kunskap om de begrepp, teorier och metoder som används inom kollektivtrafikforskningen. Kursen spänner över fem teman: samverkan, planering och trafikering, samhällsnytta och effekter, social rättvisa samt digitalisering och framtidens kollektivtrafik.
K2-forskarna Robert Hrelja från Malmö universitet och Tom Rye från Molde högskola har gått igenom policy- och strategidokument från tretton städer i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien och undersökt hur dessa städer planerar för att ställa om till ett hållbart transportsystem. De svenska städer som deltog i studien är Eskilstuna, Jönköping, Lund och Malmö. Hrelja och Rye ville se om städernas problemformuleringar kring bilens negativa effekter avspeglas i faktiska strategier och åtgärder för att minska biltrafiken.
Ny spårväg i Lund – effekter för resenärer och transportsystem Syftet med projektet är att kvantitativt analysera resenärers värderingar av olika restidskomponenter. Arbetet kompletterar datainsamling av resmönster som genomförts under 2016 och 2017. Projektledare: Ulrik Berggren från Lunds universitet. Läs mer om projektet.
Coronapandemin har påverkat många aspekter av vardagen, inte minst våra resvanor. Forskare vid K2 har studerat hur pandemin ändrat Malmöbors resvanor genom att be respondenter beskriva hur de rest före och under pandemin.
Coronapandemin innebär både utmaningar och möjligheter för kollektivtrafiken. Forskare vid K2 bedriver flera projekt som studerar alltifrån pandemins påverkan på arbets- och resmönster till den långsiktiga påverkan på kollektivtrafikens finansiering.
- Uppfattningen att smart mobilitet måste styras i rätt riktning för att bidra till samhälleliga hållbarhetsmål har fått stor utbredning. Den här boken tar diskussionen ett steg längre genom att fokusera på hur styrning av smart mobilitet faktiskt ser ut idag och hur det kan se ut i framtiden, förklarar Claus Hedegaard Sørensen.
Kenworthys genomgång visar att ur ett internationellt perspektiv genererar transporter i de svenska städerna relativt litet utsläpp och olyckor med dödlig utgång är få. Trots att de svenska städerna är förhållandevis glest bebyggda används hållbara transportmedel, som gång, cykling och kollektivtrafik, i relativt stor utsträckning. Bilanvändningen i de svenska städerna motsvarar den i andra europeiska städer, men är betydligt lägre än i mer bilberoende städer i USA, Canada och Australien.
Forskarna har bland annat studerat miljardprojektet Citytunneln i Malmö. Befolkningen har ökat inom alla tre stationsområdena Malmö C, Triangeln och Hyllie. Pendlingen från Malmö C och Triangeln har visserligen ökat – men nivån är densamma som ökningen som skett i hela Malmö. När det kommer till pendling utmärker sig Hyllie.
